Vem och vad kan vi lita på?

Värt att veta är en återkommande omvärldsspaning från Gullers Grupp. Ha koll på det här idag – bli en bättre samhällsaktör imorgon.

Polarisering, låg tillit och hög användning av sociala medier ökar sårbarheten för desinformation. Medieforskarna Edda Humprecht, Frank Esser och Peter Van Aelst konstaterar i en studie publicerad i The International Journal of Press/Politicsatt länder är olika sårbara för desinformation och informationspåverkan. Sju faktorer ökar sårbarheten: stor polarisering i samhället mellan olika partier, populistisk kommunikation, låg tillit till nyhetsjournalistik, svaga public service-system, stor digital annonsmarknad genom tech-plattformar som Google och Facebook samt hög användning av sociala medier. Finland, Danmark, Nederländerna, Tyskland, Sverige, England och Norge är mindre sårbara än exempelvis Frankrike, Spanien, Italien eller USA.

Ökande oro för informationspåverkan. Redan innan kriget i Ukraina fanns desinformation och informationspåverkan högt på svenskarnas agenda. Forskaren Charlotte Wagnsson vid Försvarshögskolan visade i en stor studie 2020 att ”nästan tre fjärdedelar oroade sig för att informationspåverkan kan polarisera befolkningen och på så sätt slita sönder sammanhållningen i samhället. Drygt två tredjedelar oroade sig också för att informationspåverkan kan försvaga Sveriges demokrati. Ungefär varannan ansåg att det kan hota Sveriges säkerhet. Det fanns också en utbredd uppfattning om att informationspåverkan kan splittra EU”.

5 råd för faktagranskning. EU-kommissionen har nyligen publicerat några konkreta råd kring hur vi alla kan granska fakta. Bland annat rekommenderas vi att ta det lugnt och “slow down before you reshare”, kolla uppgifter genom att leta efter andra oberoende källor, använda faktagranskande sajter (som EUvsDisinfo) – och att utgå från att om något är för bra eller dåligt för att vara sant, så är det troligen inte sant.

Vevradio är bra, men informationsberedskap är bättre

Varför är det värt att veta? Vårt samhälle präglas av ökande osäkerhet. Våra gemensamma värden utmanas av aktörer som avsiktligt sprider vilseledande eller felaktig information. Propaganda, desinformation och informationspåverkan är inga nya fenomen, men den digitala teknologin har skapat nya möjligheter att sprida och påverka människor, organisationer och stater. Forskning visar att många organisationer saknar beredskap för hur informationspåverkan kan hanteras. En vet att detta finns, men i en europeisk kommunikationsundersökning svarade bara 12 procent att deras organisation hade en tydlig strategi för hur denna ska hanteras och bemötas.

Prata med någon som vet. Det finns flera strategier att tillämpa i arbetet med att motverka desinformation och informationspåverkan. Avgörande för framgång är att ligga steget före – att utveckla sin beredskap och sin förmåga att identifiera, bemöta och hantera informationspåverkan. Kunskap om identifiering och källkritik bör vara en generell kompetens i alla organisationer och det bör finnas både policy och handlingsplaner på plats, medan den operativa hanteringen kan skötas av särskilt tränade funktioner. Rollspel och träning är avgörande för att bygga denna förmåga.

Presenterat av Jesper Falkheimer,
professor i strategisk kommunikation