Life science består av företag inom läkemedel, medicinteknik och bioteknik. Sektorn är starkt växande: under 2022 exporterades läkemedel för 139 miljarder kronor, vilket motsvarar en tillväxt på nästan 40 procent. Läkemedel står nu för hela 7 procent av Sveriges totala export. Detta skapar högkvalificerade arbetstillfällen och bidrar med skatteintäkter.
Bakom framgångarna står politiska satsningar, ett engagerat kapital och hög innovationstakt. Samtidigt tar branschen stora kliv framåt för att vara en del i den gröna omställningen. Företagen själva pekar på flera framgångsfaktorer som gör Sverige attraktivt, bland annat gott investeringsklimat, ett innovationsklimat i världsklass, hög andel ren energi och i framkant när det gäller värderingar som öppenhet, jämlikhet och mångfald. Men fortsatta framgångar kan inte tas för givet.
Jag ser tre tydliga utmaningar där kommunikation kan vara ett viktigt stöd.
En är kompetensförsörjningen. Många företag har svårt att rekrytera personal med rätt utbildning och kompetens. Här krävs ett arbete med att lyfta sektorn och visa hur viktig den är för Sverige, detta genom att bygga mer attraktiva varumärken och ett grovjobb med employer branding. Det borde inte vara så svårt. Många av bolagen är och nosar på epitetet samhällsaktör – en allt viktigare faktor för många arbetstagare. Gullers Grupps definition av en samhällsaktör är en organisation som har viljan och ambitionen att göra samhället bättre och det är uppenbart att många inom life science passar in på den beskrivningen.
En annan utmaning är att det i många länder blivit svårare att introducera nya läkemedel. Hälso- och sjukvårdssystemen är alltmer ansträngda, inte minst ekonomiskt, och situationen har försämrats i spåren av Covid-19-pandemin, kriget i Ukraina och ett osäkert världsläge. Detta har också ställt försörjningskedjorna på tuffa prov, med leveransproblem och ibland brist som resultat. Här gäller det att få det offentliga att samverka med det privata, öka dialogen och främja gränsöverskridande samarbete. Allt för att underlätta för patienterna.
Utöver den allmänt svåra situationen i Europa och världen kan företagen också förvänta sig tuffare regleringar, förväntningar på bland annat ökad lagerhållning och mer lokal produktion samt krav på hållbarhetsredovisning. Dessutom kommer EU-kommissionen under våren att presentera sitt förslag till reviderad EU-lagstiftning för läkemedel. Den förväntas innebära den kanske största utmaningen på ett par decennier för de forskande läkemedelsföretagen. Man behöver hålla tungan rätt i mun för att på samma gång implementera nya regelverk, fokusera på forskning och kärnverksamheten – och veta hur man ska kommunicera kring allt detta. Detta kräver gedigen strategi och ledning.
Mycket talar för att uppåttrenden för sektorn fortsätter. Sverige har anläggningar i toppklass och de globala behoven av läkemedel ökar. Men för att bibehålla och stärka positionen som Sverige tagit inom life science gäller det att hitta lösningar på de utmaningar som finns. Sektorn samlar trots allt alla aktörer som bedriver forskning, utveckling och produktion som syftar till att skapa bättre förutsättningar för bot, ökad livslängd, förbättrad hälsa och livskvalitet – alla viktiga faktorer i ett post-industriellt välfärdssamhälle.
Anders Blanck
Seniorkonsult inom Life Science och hälso- och sjukvård